Här kan man öva på att bestämma linjens ekvation. [br][br]Den är självrättande om man anger k och m i bråkform. Avrundade decimaler klarar den inte av.[br]Bråkform är också ett bra sätt att beskriva lutningen, då täljaren motsvarar förändring i y-led, och nämnaren förändring i x-led.[br][br]Lös uppgiften på följande sätt[list][*][b]Bestäm k.[/b][br]Använd definitionen av k som [skillnad i y-led] / [skillnad i x-led], även skrivet som [math]k=\frac{\Delta y}{\Delta x}[/math]. Bokstaven [math]\Delta[/math] kallas delta och är stora D i det grekiska alfabetet. Det ska utläsas som [b][i]d[/i][/b]ifferensen eller skillnaden i variabeln mellan de båda punkterna.[br]Alternativt räkna rutor. Täljaren är antal steg i y-led, och nämnaren är antal steg i x-led. [br][br][/*][*][b]Exempel[/b]. Linjen genom punkterna (2,4) och (5,11) har lutningen [math]k=\frac{7}{3}[/math], eftersom att differensen i y-led är [math]11-4=7[/math] och differensen i x-led är [math]5-2=3[/math]. [br][br][/*][*][b]Bestäm m.[/b][br]Använd linjens ekvation [math]y=kx+m[/math] och det k-värde ni bestämt ovan tillsammans med en av de givna punkterna. [br][br][b]Exempel[/b]. Linjen genom (2,4) och (5,11) har m-värde [math]m=-\frac{2}{3}[/math]. M-värdet bestäms genom att lösa ekvationen [math]4=\frac{7}{3}\cdot2+m[/math]. Här har jag använt punkten (2,4), men även (5,11) eller vilken annan punkt som helst på linjen fungerar. Pröva gärna att lösa motsvarande ekvation med punkt (5,11) insatt: [math]11=\frac{7}{3}\cdot5+m[/math]. [/*][/list]Om ni har skrivit in exakt rätt k- och m-värde dyker en liten grön ruta upp. Ni kan också se en linje i fönstret utifrån de inskrivna k- och m-värdena för att avgöra om den går igenom punkterna.